Posts Tagged: Advent

Entrée en scène

Coronation

6th May 2023

Saint Lucia

Of course it hurts – Ja visst gör det ont – Karin Boyle

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

Of course it hurts

Of course it hurts when buds burst.
Otherwise why would spring hesitate?
Why would all our fervent longing
be bound in the frozen bitter haze?
The bud was the casing all winter.
What is this new thing, which consumes and bursts?
Of course it hurts when buds burst,
pain for that which grows
and for that which envelops.

Of course it is hard when drops fall.
Trembling with fear they hang heavy,
clammer on the branch, swell and slide –
the weight pulls them down, how they cling.
Hard to be uncertain, afraid and divided,
hard to feel the deep pulling and calling,
yet sit there and just quiver –
hard to want to stay
and to want to fall.

Then, at the point of agony and when all is beyond
help,
the tree’s buds burst as if in jubilation,
then, when fear no longer exists,
the branch’s drops tumble in a shimmer,
forgetting that they were afraid of the new,
forgetting that they were fearful of the journey –
feeling for a second their greatest security,
resting in the trust
that creates the world.

Translated into English by Jenny Nunn in “To a friend”.

Reinvent

Seeds

Vers Noël, pas à pas

ATTENTE

Joseph dreaming
Jane Ray

Marie, c’est le Christ que tu portes dans l’ombre de la chair
Il est encore dans les entrailles pour un peu de temps
Tu vas le donner à la lumière du monde, lui la lumière éternelle.

Marie, quel fruit lumineux portons-nous dans l’ombre de la chair ?
Aide-nous à le porter encore une peu de temps sans le voir

Donne-nous aussi la joie d’une naissance
La naissance d’un fruit éternel, enfant de la chair et de l’Esprit
Porté, mûri, attendu, donné
Noël

Mary, it is Christ that you carry in the shadow of the flesh
He is still in the womb for a while
You’re going to give to the light of the world his eternal light.

Mary, what luminous fruit do we bear in the shadow of the flesh?
Help us carry it a while longer without seeing it
Give us also the joy of a birth

The birth of an eternal fruit, child of the flesh and the Spirit
Carried, ripened, expected, given
Noël

Saint Nicolas a été mis en retard par la grève

Qu’à cela ne tienne, il est venu quand même 🙂